E. Erfarenheter av utsatthet och rasism

1. E Erfarenheter av utsatthet och rasism

Vad är rasism?

I kapitel 4 finns definitioner av rasism. En definition av rasism som Barnombudsmannen använder får komplettera:

Rasism får stora konsekvenser för barns och ungas liv. Barnombudsmannen konstaterar att rasism får konsekvenser för barns och ungas skolgång, deras tillit till vuxna och samhällesinstitutionerna, liksom för deras framtidstro och hälsa.  Barnombudsmannen konstaterar också att förståelsen för rasismbegreppet har förändrats inom forskningen under de senaste 20 åren, men att denna förståelse fortfarande saknar en bredare förankring och att kunskapen om rasism därför är otillräcklig.

Det är viktigt att vuxna som möter barn och unga i sin profession har en aktuell förståelse av vad rasism är. Detta inkluderar kunskap om att rasism inte alltid är en fråga om hudfärg eller hänger ihop med invandring. Rasism är inte heller alltid en avsiktlig, verbal handling, utan kan till exempel vara inbyggt i ett system som för majoritetssvenskar framstår som neutralt. Rasism handlar dock alltid, som framgår av citatet ovan, om att upprätthålla ojämlikhet mellan människor.

Foto: Ann-Kristin Solsten

Vad utmärker rasism mot samer?

Rasism mot samer bygger på fördomar och osanningar om hur samer är. Utmärkande är att rasismen mot samer hämtar sin näring från Sveriges koloniala historia, såsom den har sett ut från mitten av 1800-talet och framåt. Föreställningar om samer har varit starkt präglade av rasbiologiska tankar  om samer som “en lägre stående ras”. Rasism mot samer bygger därmed på uppfattningen att samer har bestämda karaktärsdrag och egenskaper som är historiskt oföränderliga. Samer idag kan få höra att de är “lata”, “bidragsberoende” eller “opålitliga” - epitet som när de tillskrivs ett helt folk blir rasistiska och tydligt knyter an till ett rasbiologiskt arv.

Kunskapen om samisk kultur och samiska livsvillkor är dessutom låg i Sverige, något som också kan ses som ett resultat av Sveriges koloniala historia. Att kunskap om samisk kultur inte har ansetts viktig har lett till att den inte har förmedlats i skolan, trots att samer har levt här sedan tiden före Sveriges etablering som stat. Därmed har okunskap tillåtits breda ut sig. När okunskapen är stor finns risk för att rasism får fäste och sprider sig. Okunskapen kan vara särskilt stor i södra Sverige där den samiska närvaron är lägre.

 I filmen ger Levi Karvonen exempel på hur okunskap kan leda till jobbiga situationer. 

 

Sverige har under de senaste decennierna ändrat sin politik gentemot samerna och vi ser idag en revitalisering av samisk kultur och samiska språk. Genom samisk kamp har rättigheter stärkts både vad gäller inflytande, språk och kultur. När människor uppfattar att samiska rättigheter står i konflikt med andra intressen kan emellertid rasism blossa upp. Det kan handla om tillfälliga skoterförbud, jakt- och fiskerättigheter, eller att en sameby motsätter sig etableringen av en gruva. Samiska barn och unga kan behöva stå till svars för saker som de helt saknar inflytande över och som kanske inte alls berör dem. När samiska rättighetsanspråk beskrivs som ett problem, till exempel i skolan eller i media, skapar detta känslor av utsatthet hos samiska barn och unga. Lärare och andra vuxna som möter samiska barn behöver vara uppmärksamma på detta. 

Det saknas ny svensk forskning om rasism mot unga samer och vår kunskap är därmed begränsad. I Lotta Ommas forskning uppgav hälften av de samiska ungdomarna att de blivit illa behandlade av lärare eller andra på grund av sin samiska bakgrund. De som hade erfarenhet av dålig behandling av lärare upplevde sig ofta mer ledsna eller nedstämda och de var oftare oroliga.  I den norska forskningsrapporten Unge samers psykiske helse beskrivs att unga samer möter rasism och diskriminering på flera arenor, varav skolan är vanligast. Även i denna studie beskrivs hur samiska elever upplever sig bli kränkta av lärare. Vi vet inte hur vanligt det är att samiska elever upplever sig utsatta för illabehandling av sina lärare, men att vittnesmålen existerar är oroväckande. En rimlig tolkning är att  lärare saknar tillräcklig kunskap om både samisk kultur och om hur rasism mot samer ser ut. Kanske beror det på rasismens strukturella karaktär. Barnombudsmannen konstaterar att skolledare ofta saknar tillräcklig kunskap om rasism.

Tips!

Forum för levande historia har tagit fram ett stödmaterial för dig som arbetar i skolan som handlar om att förebygga och motverka rasism mot samer. Du hittar det på Forum för levande historias hemsida.

Foto: Carl-Johan Utsi

Institutionell eller strukturell rasism

Barnombudsmannen definierar institutionell eller strukturell rasism som “vedertagna normer, regler eller handlingsmönster i samhällsinstitutioner som på olika sätt begränsar vissa grupper i samhället”. Det är en form av rasism som finns inarbetad i våra institutioner och normsystem och som utövas genom strukturella relationer och villkor, snarare än av tydliga aktörer. Det gör den svårare att få syn på. Eftersom rasism mot samer har sitt ursprung i koloniala idéer som under århundraden har inarbetats i den svenska statsapparaten kan den ta sig uttryck som är svåra för majoritetssamhället att känna igen. 

I Sameradions publikation #vardagsrasismmotmigsomsame ger en mamma följande exempel på vad hon uppfattar som vardagsrasism: 

Jämför gärna denna berättelse med Barnombudsmannens definition av strukturell rasism. Kan händelsen vara ett uttryck för sådan rasism? Går det att förstå varför mamma satt ordet "missat " inom citattecken? Vad kan konsekvenserna bli av händelsen?

Vardagsrasism leder till minoritetsstress

Vardagsrasism är en form av rasism som manifesteras i vardagliga handlingsmönster och som vanligen grundar sig i okunskap. Utmärkande är att det inte handlar om vardagliga eller triviala uttalanden och praktiker. Precis som Levi berättar i filmen kan vardagsrasism döljas bakom ”skämt” och till synes oskyldiga frågor. Det gör den svår att hantera för den som utsätts. Det är också vanligt att vardagsrasism bortförklaras av den som gjort sig skyldig till den. I boken #vardagsrasismmotmigsomsame beskrivs några vanliga bortförklaringar:

Det är också vanligt att den som utsätts för vardagsrasism är bekant både den som uttalar sig och de som är med när det händer. Så kan det vara i skolan, på arbetsplatsen, i fritidsaktiviteten, eller på krogen. Det kan vara särskilt svårt att säga ifrån vid sådana tillfällen. I skolan kan samiska elever uppleva att de behöver stå till svars för hela den samiska kulturen. Det är inte alltid lärare och andra vuxna är uppmärksamma på detta. 

Med vardagsrasistiska uttalanden och praktiker följer också normalisering. När något framstår som vardagligt blir det också mer utbrett och med tiden mer accepterat. Brottsförebyggande rådet har intervjuat vuxna samer och konstaterar att det pågår en normalisering av rasism mot samer som påverkar anmälningsbenägenheten. Intervjupersonerna konstaterar att man som same "blir härdad ". Den process av normalisering som vuxna samer beskriver som att ha "blivit härdad" inleddes sannolikt redan när de var barn. 

Vardagsrasism kan också leda till så kallad minoritetsstress, som är en särskild typ av stress som kan uppstå hos personer som tillhör minoritetsgrupper. Det handlar om en konstant förhöjd stressnivå kopplad till diskriminering eller risk för diskriminering och som äger rum utöver den vanliga stress som alla personer, oavsett grupptillhörighet, kan uppleva. För de som drabbas av minoritetsstress är den ständigt överhängande i alla sammanhang. 

Tips!

På Forum för levande historias webbplats finns bra information om minoritetsstress.

I filmen berättar Aana Edmondsson, från ungdomsorganisationen Sáminuorra, om erfarenheter av rasism.

 

Sociala medier

Sociala medier är en viktig arena i ungdomars liv. I Sverige saknas aktuell forskning om samiska ungdomars erfarenhet av utsatthet i social medier. Norsk forskning uppger att bland unga samer i åldrarna 18-29 år har fler än en femtedel upplevt rasism på nätet. I Brottsförebyggande rådets rapport om hatbrott mot samer lyfts hatbudskap i sociala medier fram som något som når en bred massa och skapar otrygghet för många, men att barn och unga är särskilt utsatta. Hatiska budskap sätts i samband med samiska rättigheter (”bara vi får bort lapparna, då kan alla jaga och fiska”) men förekommer också i vad som framstår som helt neutrala sammanhang, till exempel mot unga samer som genom konton på sociala medier beskriver hur vardagen för en samisk renskötare kan se ut. Att sammanhangen är så skiftande kan göra det svårt att värja sig.

I filmen berättar Anna Edmondsson, från ungdomsorganisationen Sáminuorra, om sociala medier i samiska barns och ungas liv.