C. Psykisk hälsa

C Psykisk hälsa

Begränsad kunskap

Forskning om psykisk ohälsa bland samer är begränsad. Detta beror till stor del på Sverige saknar register som omfattar etnisk identitet, vilket gör det svårt för forskare att avgränsa den samiska befolkningen. Tidigare forskning har framför allt genomförts i relation till den renskötande samiska befolkningen. År 2023 genomförde emellertid Folkhälsomyndigheten en samisk folkhälsoundersäkning baserad på samer som finns upptagna i Sametingets röstlängd. 



^{Foto: Carl Johan Utsi}

Psykisk ohälsa och suicidalitet

Forskning visar att både ångest och depression är vanligare bland renskötande samer än bland övrig norrländsk befolkning. Två av fem manliga renskötare rapporterar klinisk relevant ångeststörning. För  medelålders män (30-49 år) stiger siffran till varannan individ.  Bland övriga norrländska män rapporterar var femte individ ångestproblematik.

Folkhälsomyndighetens folkhälsoundersökning, där en större bredd av samer finns representerad, visar inga överrisker för psykisk ohälsa bland samer. Tvärtom uppger en större andel samer än den svenska befolkningen i övrigt att de har ett gott psykisk välbefinnande. 

Studier visar också på en betydligt högre förekomst av suicidala uttryck (livströtthet, dödsönskningar, självmordstankar och självmordsplaner) hos samiska renskötande män jämfört med en referensgrupp. Detta gäller med undantag för den allvarligaste graden, självmordsförsök, och genomförda självmord. Samma mönster återfinns bland renskötande kvinnor. Var femte vuxen renskötare rapporterar självmordsplaner jämfört med var tionde i en norrländsk referensgrupp. Även Folkhälosmyndighetens undersökning visar på en högre grad av suicidalitet bland samer än bland övriga befolkningen.

Psykisk påfrestning

I forskningen beskrivs den psykiska ohälsan bland renskötare som en konsekvens av omfattande psykisk påfrestning. Påfrestningen består bland annat av markkonflikter, rovdjur och rovdjurspolitik, markexploateringar, klimatförändringar, diskriminering,  konkurrens inom näringen, samt låg ekonomisk lönsamhet.

Samtidigt är renskötseln för många en oersättlig del i den samiska identiteten, vilket gör att renskötaren väljer att utstå mycket stora påfrestningar hellre än att lämna renskötseln. Detta återspeglas i förhöjda mängder psykiatriska symtom.

Psykisk ohälsa bland samiska barn och unga vuxna

Psykologen Lotta Omma har forskat om hälsan bland samiska barn och ungdomar.  Hon visar att samiska skolbarn har en lägre hälsorelaterad livskvalitet jämfört med icke-samiska barn. Hon visar också på en tydlig koppling mellan diskriminering och psykisk ohälsa bland unga. Unga vuxna samer som har blivit illabehandlade på grund av sin härkomst rapporterar mer bekymmer, oro, ångest och nedstämdhet jämfört både med andra samiska ungdomar och unga svenskar i norr. Detta inkluderar en mer riskabel alkoholkonsumtion och suicidalitet.

Hälften av unga vuxna som deltog i studien hade erfarenhet av etnisk diskriminering.


I filmen berättar Lotta Omma om risk- och skyddsfaktorer för psykisk ohälsa bland unga som hon har identifierat i sin forskning:
  

  

Historiska trauman

Begreppet historiska trauman är omdiskuterat och kom från början till för att beskriva hur barn till förintelseöverlevare indirekt upplevde effekter av förintelsen. Begreppet har senare börjat användas i relation till urfolk. Begreppet syftar till hälsorelaterade effekter hos de generationer som föds efter ett trauma som kollektivt påförts en befolkning. Som exempel på trauman nämner urfolksforskningen bland annat tvångsförflyttningar, förlust av rättigheter och att ha blivit bestraffad för att prata sitt språk. En forskningsstudie som i första hand omfattar individer som finns upptagna i Sametingets röstlängd kommer fram till att upplevda historiska trauman är  vanliga och rapporteras av över 50 procent av samerna, samt att de har negativa effekter på den mentala hälsan med ökad risk för ångest, depression och psykisk påfrestning.

Alkohol

I forskningen framkommer ingen större skillnad mellan samers och icke-samers alkoholkonsumtion. Enligt en studie uppfyllde närmare hälften av unga samiska män  kriterierna för skadlig alkoholkonsumtion. Siffrorna skiljde sig inte från en norrländsk referenspopulation. Färre samiska unga kvinnor än icke-samiska redovisar en skadlig alkoholkonsumtion. En annan studie visar att det finns fler absolutister bland de renskötande männen, men också fler som dricker skadligt mycket.

Folkhälsomyndighetens undersökning visar att en mindre andel av samerna, jämfört med Sveriges befolkning, har en riskkonsumtion av alkohol.