D. Kommunikation i vårdmötet
Startsida: | Samisk kulturförståelse i vården |
Kurs: | Kommunikation och vårdmöten |
Bok: | D. Kommunikation i vårdmötet |
Utskrivet av: | Gästanvändare |
Datum: | fredag, 22 november 2024, 04:27 |
Beskrivning
Indirekt kommunikation, underkommunikation
1. D. Kommunikation i vårdmötet
Indirekt kommunikation
Samer uttrycker sig ofta på ett mer indirekt sätt. Att uttrycka sig alltför direkt i samtal med en annan person kan uppfattas som respektlöst och påträngande. Hälsa och sjukdom närmar man sig tyst och indirekt, ibland genom ett kulturellt kodat sätt som kan vara svårt för vårdpersonal att förstå. Man pratar runt det som är problemet och ger små hintar som mottagaren själv förväntas uppfatta. Indirekt kommunikation kan försvåra för vården som förväntar sig att patienten ska beskriva sina symtom, smärtor och vilken hjälp de önskar.
I det majoritetssvenska samhället kan tystnad uppfattas som samtycke ("den som tiger samtycker"), men i det samiska samhället betyder tystnad vanligen att man inte samtycker. Tystnad kan också vara en respons på ett ojämlikt maktförhållanden. Det kan finnas en osäkerhet kring rätten att ha en avvikande åsikt.
I filmen berättar Laila Daerga om svårigheterna att prata om hälsa:
Underkommunikation
Det är vanligt att den samiska patienten underkommunicerar sina symptom eller sin smärta - "jag har lite ont". Man vill inte klaga i onödan. Man förväntas vara stark nog att bära sin smärta.
I den webbenkät som Kunskapsnätverket för samisk hälsa genomförde år 2018 framkommer också att många underkommunicerar sin etnicitet. Närmare 70 procent av de som besvarade enkäten uppgav att det vid deras senaste vårdmöte inte hade framkommit att de var samer, trots att de trodde att deras etnicitet hade betydelse för bedömning och vård.
I filmen berättar Lotta Omma om riskerna med underkommunikation: