Forskaren Laila Daerga har visat att renskötande samer har betydligt lägre förtroende för hälso- och sjukvården än annan jämförbar norrländsk befolkning. Det leder till att samer söker vård i lägre utsträckning. Daerga nämner fyra skäl till varför det ser ut så: Historiska erfarenheter, den samiska kulturen, vårdens bristande kulturförståelse och vårdens organisation.

Historiska erfarenheter

Den samiska erfarenheten av kolonialism och övergrepp innebär att förtroendet för välfärdsinstitutionerna är skadat. 

Den samiska kulturen

Samisk kultur uppmuntrar egenvård, vilket kan innebära att samer är mindre benägna att söka vård i ett tidigt skede av ohälsa. Samisk kultur lägger också stor vikt vid att människor ska klara sig själva. Det kan dessutom anses opassande att prata öppet om hälsa och sjukdom. Inte minst psykisk ohälsa har varit omgärdat av tystnad, även om detta idag ser ut att förändras.

I filmen reflekterar Nils-Henrik Sikku över svårigheterna med att prata om psykisk ohälsa:

  

  

Bristande kulturförståelse

Personer med tidigare erfarenheter av att vården brister i samisk kulturförståelse kan vara avvaktande till att söka vård igen. 

Patienter kan också vara tveksamma till om vårdpersonalen förstår omfattningen av deras svårigheter.  Patienter kan uppleva att det inte är någon mening med att berätta exakt vad som har hänt, eftersom man upplever att vården inte förstår. Det kan vara fallet när man har skadat sig i renskötseln.  Man kan också avstå från att berätta om den egenvård som man har använt sig av.

Patienter kan vara tveksamma till om vårdpersonalen förstår vilka problem och effekter som uppstår om de följer vårdens råd. Vanliga råd som att vila, bli sjukskriven, äta och sova på regelbundna tider eller sluta köra skoter kan upplevas som orimliga eller helt inadekvata.

Patienter kan vara oroliga för att deras berättelser ska förstärka stereotyper och ge vårdpersonalen en negativ bild av den samiska gemenskapen. Lojalitet till släkten kan styra vad man berättar och inte berättar. Patienter kan uppleva att de svärtar ner sin familj eller sitt folk i vårdpersonalens ögon. "Hur tänker du om det samiska samhället efter att ha hört min historia?" kan vara något som patienten tänker.

^{Foto: Sara Rönnberg}

Vårdens organisation

Vården är sällan organiserad så att samisk kulturkompetens kan tillvaratas. Det innebär att även om det finns samisk vårdpersonal på mottagningen är det inte säkert att en samisk patient erbjuds möjlighet att träffa den personen. Att som vårdpersonal själv vara same kan samtidigt innebära problem med anonymiteten, då samerna är få till antalet och storfamiljen innebär ett stort nätverk. 

Vårdens organisation kan också göra det svårt för renskötare att söka vård. Det kan handla om att man flyttar mellan sommar- och vinterland men bara kan vara listad på en hälsocentral. Det kan också handla om renskötarens svårigheter med att planera i förväg. Att delta i ett behandlingsprogram som sträcker sig över flera träffar kan nästan bli omöjligt.