Rasism

Definitionen av rasism har varierat över tid och betyder olika saker för olika människor. Att det handlar om intolerans mot en grupp människor på grund av etnicitet, hudfärg, kultur eller religion är gemensamt för de flesta vetenskapliga perspektiv och uppfattningar om rasism. Rasismen mot samer har sin grund i rasistiska idéer som etablerats under Sveriges koloniala historia. Här ryms fördomar och en nedsättande syn på samisk etnicitet och samisk kultur. 

Rasismen mot samer tar ofta fart när lokala, regionala eller nationella beslut fattas som på ett eller annat sätt rör samiska rättigheter. Exempel på detta kan vara beslut om skyddsjakt på rovdjur eller den uppmärksammade Girjasdomen hösten 2019. Majoritetssamhällets låga kunskap om samisk kultur och historia gör det svårare att motarbeta fördomar, rasism och förakt mot samer. 

Jerker Bexelius är verksamhetschef för det sydsamiska kulturcentret Gaaltije. I filmen berättar han om när hans söner besökte Gaaltijes utställning "Vad ska bort - främlingsfientlighet, rasism eller kolonialism?" där autentiska citat om samer visades upp:

   

  

Vardagsrasism
Vardagsrasism är rasism som sker hela tiden, oreflekterat, i vardagen. Personer som uttrycker vardagsrasism är ofta omedvetna om att det de säger är problematiskt. Det är lätt att tro att vardagsrasism inte är så allvarligt. Forskning visar dock att den nästan dagliga psykologiska påfrestning som vardagsrasism innebär kan ha kroniskt skadliga effekter på människors mentala och fysiska hälsa. 

År 2017 genomförde Sameradion en satsning där samer  uppmanades att berätta om sina erfarenheter av vardagsrasism under hashtaggen #vardagsrasismmotmigsomsame. Flera exempel beskrev möten med hälso- och sjukvården:

 Jag var inlagd på Gällivare sjukhus psykiatriska avdelningen och dåvarande chefsöverläkaren frågade mig om jag vet några samer som tagit självmord och jag svarar ja. Varpå hon svarar "Men ni samer är ju såna som bara går och tar livet av er så fort det blir lite jobbigt." Det satt tre till vuxna människor i samma rum och ingen sa någonting." 

När jag hade samtalskontakt på ungdomspsykiatrin i Östersund för ett antal år sen så fick man alltid känna att man fick "utbilda" psykologerna. Jag hade många tankar runt renskötseln, rovdjur, miljö, exploatering, rasism, politiken som svenska staten för mot samer och så vidare. Tillsammans med många andra funderingar och upplevelser. Allt man blir utsatt för och ska bära på och det ansvar man har för en hel kultur. Man representerar alla och ska stå till svars för alla. Jag försöker förklara för min samtalskontakt vem jag är och kulturen jag kommer ifrån och då utbrister hon: "Är du same?! Så spännande! Hur många renar har du? Tänk när jag var liten så hade jag ett par lapptofflor som jag fått av min mamma när hon varit i Lappland. Men nu är vi ju i Jämtland. Här finns det väl inga lappar."

Besök hos vårdcentralen i Västerbottens inland. Läkaren (från södra Sverige) är först väldigt trevlig, men när det i samtalet kommer fram att jag kommer direkt från renarna förändras tonfallet. Plötsligt kommer en aggressiv utläggning om renar på vägen. Läkaren har lärt sig av sina vänner och bekanta att "samerna medvetet driver ut sina renar på vägen för att få ersättning". Hen är så less på renar och lappar. Just då...inne på vårdcentralen (då jag mest funderade varför ögonen kliade) hamnade jag i nån form av chock. Började stammande förklara att jag under förmiddagen ägnat rätt mycket tid åt att just få bort renarna från vägen. I efterhand blev jag förstås jättearg och kom på en massa saker jag skulle sagt istället. Men denna dag var jag inställd på att få en undersökning, kanske en salva som hjälpte och sedan gå hem. Ibland vill man bara gå till läkaren utan att bli påhoppad för att man är same och har renar."

^{Foto: Carl Johan Utsi}


Utsatta grupper
Det är viktigt att vara medveten om att enskilda samer kan vara utsatta utifrån fler diskrimineringsgrunder än etnicitet. Särskild utsatthet kan finnas bland samiska hbtq-personer, samer med funktionsnedsättning och samiska kvinnor och barn som lever med våld i familjen. Att bidra till fungerande stödstrukturer för dessa grupper är viktigt ur ett hälsofrämjande perspektiv. Forskning visar att sexism riktad mot samiska kvinnor är tätt sammankopplad med deras etniska identitet.

Även barn och ungdomar kan vara särskilt utsatta. Psykologen Lotta Omma har undersökt hälsa och livsvillkor bland samiska barn och unga vuxna. Hälften av deltagarna i hennes studie hade erfarenhet av att vara illa behandlad på grund av sin samiska härkomst  och siffran var ännu högre bland unga renskötande samer. Utsattheten beskrevs bland annat i att ofta, och i olika sammanhang, vara tvungen att förklara sin kultur och försvara sin existens som same. 

Det är viktigt att vara medveten om att det för alla grupper finns ett starkt samband mellan upplevd etnisk diskriminering och psykisk ohälsa.