När vi blir gamla blir vi beroende av andra på ett sätt som vi vanligen inte varit tidigare i vårt vuxna liv. Man kan behöva hjälp från hemtjänsten eller flytta till särskilt boende. Man kan också behöva sjukhusvård mer än tidigare i livet. Det är därför särskilt viktigt att personal som möter samiska äldre har kunskap om samisk kultur.

I en forskningsstudie baserad på intervjuer framhålls vikten av att de äldre så långt som möjligt får behålla en bekant omgivning. Det kan handla om tillgång till naturen och om möjligheten att besöka platser som är viktiga. Det kan också handla om olika typer av kulturuttryck - som till exempel jojken, språket, den traditionella maten, djur (inte minst renen), det traditionella hantverket och dekorationer i de samiska färgerna. 

En respondent som arbetat inom äldreomsorgen beskriver hur det kan ha en lugnande effekt att ge en kikare eller ett knivbälte med en träkniv till äldre samiska män som varit aktiva i renskötseln. En annan respondent med erfarenhet från äldreomsorgen berättade om en samisk kvinna som varje höst började packa, eftersom det var den tid på året då renarna skulle flytta. Det är viktigt att personal har tillräckligt god samisk kulturförståelse för att kunna tolka handlingar och sätta in dem i ett sammanhang. 

Språket fyller en central funktion i vården av äldre som har samiska som modersmål. Även samiska äldre som inte själva talar samiska kan uppleva det som positivt att höra samiska talas. Tillgången till samisktalande personal är särskilt viktig att beakta i relation till samiska äldre med demenssjukdom, där svenskan kan ha gått förlorad.

Forskningen pekar också på storfamiljens betydelse i omsorgen av samiska äldre och personer i livets slutskede. Vårdpersonal kan reagera på att en dödsbädd besöks av väldigt många anhöriga.