Språkets betydelse

Alla de lagar och deklarationer som vi har gått igenom betonar språkets betydelse. Patientlagen beskriver språkets betydelse för att patienter ska få god vård och lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk, liksom urfolksdeklarationen, beskriver språkets betydelse för samernas fortsatta utveckling som folk. Språket är grundläggande för kulturen och identiteten och utgår dessutom en central traditionsbärare. När samer tillfrågas om sin samiska identitet beskrivs språket som en viktig identitetsmarkör.

Flera varieteter

Det finns en mängd samiska varieteter (en varietet är en form av ett språk). I Sverige talas sydsamiska, nordsamiska, umesamiska, lulesamiska ooh pitesamiska. Det går att förstå varandra mellan varieteterna, men man brukar säga att nord- och sydsamiska skiljer sig åt på motsvarande sätt som svenska och isländska. Samiska tillhör den finno-ugriska språkfamiljen, där även finska och estniska ingår. 

I filmen hörs exempel på sydsamiska, nordsamiska och lulesamiska i vården:

 

 

Ett hotat språk

De samiska språken är på UNESCO:s lista över hotade språk. Under lång tid var det svårt att upprätthålla och utveckla samiskan eftersom Sverige drev en politik som motverkade detta. Många äldre samer har inte fått lära sig att läsa eller skriva på samiska, eftersom det inte har varit tillåtet att prata samiska i skolan samtidigt som man lärde sig att läsa och skriva på svenska. Många föräldrar valde att utifrån egna negativa erfarenheter inte tala samiska med sina barn. Konsekvensen är att många barn inte fick lära sig sina föräldrars modersmål. Idag pågår en revitaliseringsprocess som dels innebär att samiska barn har rätt till undervisning i samiska i skolan och att vuxna samer aktivt arbetar för att ta tillbaka sitt språk.

Språk är inte bara ord, utan består bland annat av tankar och känslor. Det är en slags inre karta - det samiska hjärtespråket.

I filmen berättar språkkonsulent Sylvia Sparrock om samiskans ställning idag.