Språkets betydelse

I alla lagar och deklarationer som vi har gått igenom betonas språkets betydelse. Patientlagen beskriver språkets betydelse för att patienter ska få god vård och lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk, liksom urfolksdeklarationen, beskriver språkets betydelse för samernas fortsatta utveckling som folk. 

Flera varieteter

Det finns en mängd samiska varieteter (en varietet är en form av ett språk). I Sverige talas sydsamiska, nordsamiska, umesamiska, lulesamiska ooh pitesamiska. Det går att förstå varandra mellan varieteterna, men man brukar säga att nord- och sydsamiska skiljer sig åt på motsvarande sätt som svenska och isländska. Samiska tillhör den finno-ugriska språkfamiljen, där även finska och estniska ingår. 

I filmen hörs exempel på sydsamiska, nordsamiska och lulesamiska i vården:

 

 

Ett hotat språk

De samiska språken är på UNESCO:s lista över hotade språk. Under lång tid var det svårt att upprätthålla och utveckla samiskan eftersom Sverige drev en politik som motverkade detta. Många äldre samer har inte fått lära sig att läsa eller skriva på samiska, eftersom det inte har varit tillåtet att prata samiska i skolan samtidigt som man lärde sig att läsa och skriva på svenska. Många föräldrar valde att utifrån egna negativa erfarenheter inte tala samiska med sina barn. Konsekvensen är att många barn inte fick lära sig sina föräldrars modersmål. 

Idag vet vi att barn utan problem kan lära sig flera olika språk, men i mitten av 1900-talet varnade man för det som man kallade "halvspråkighet". Rekommendationen från myndigheterna var att inte prata samiska med sina barn, utan bara svenska.  

Språk är inte bara ord, utan består bland annat av tankar och känslor. Det är en slags inre karta - det samiska hjärtespråket.

I filmen berättar språkkonsulent Sylvia Sparrock om samiskans ställning idag.