C. Familjen

Storfamiljen, barnuppfostran, våld i nära relation

C Familjen

Storfamiljens betydelse

Kärnfamiljen är viktig för de flesta, men det varierar mellan olika kulturer hur stor roll övrig släkt spelar. I den samiska kulturen har släktskap alltid haft stor betydelse. Släktskap påverkar hur man ser på sig själv - och hur andra ser på dig. Släktskap är ofta något av det första som avhandlas när samer möts. Det är inte ovanligt att samer känner nära släktskap så långt som till sina fyrmänningar. 


Äldres ställning är överlag starkare i samisk kultur än i den majoritetssvenska. Det är viktigt att respektera de äldre och man värderar de äldres kunskap högt.


I filmen beskriver Saila-Marie Gråik varför hon har saknat familjeperspektivet i sina möten med vården:

  

  


Barnuppfostran

För de flesta svenska föräldrar är det självklart att deras barn kommer att utveckla en svensk identitet. Så är det sällan för samiska föräldrar. För att ett barn som föds i Sverige ska utveckla en samisk identitet krävs ofta ett ställningstagande och ett medvetet agerande från föräldrarnas sida. Detta innebär att samisk uppfostran till viss del går ut på att aktivt överföra en samisk identitet till barnen. Stödet för detta från majoritetssamhället är inte särskilt stort - många föräldrar berättar till exempel om skolornas svårigheter med att förverkliga barnens rätt till modersmålsundervisning.


Storfamiljen är central för barnens uppfostran, inte minst för den kulturella överföringen. För många samiska barn tar släktingar så aktiv del att de blir vad man inom utvecklingspsykologin kallar "viktiga andra".  Det är också vanligt att föräldrar utser flera faddrar till sitt barn som fyller samma funktion som släktingar. Traditionellt har släktens och faddrars ställning varit så stark att det blivit betecknat som ett flerföräldrasystem. 


Samiska barn uppfostras ofta för att bli så självständiga som möjligt. Detta handlar om att barnen tidigt ska kunna ta ansvar. Det kan också handla om att barnet tidigt får lära sig att själv reglera sina känslor.



Foto: Carl Johan Utsi


I filmen berättar Lotta Omma om vad som kan vara viktigt för vårdpersonal att känna till om familjeliv och  barnuppfostran:

  

  


Könsroller

Både män och kvinnor förväntas inom den samiska kulturen vara starka och uthålliga. Historiskt har både kvinnor och män arbetat i renskötseln, men i takt med att de ekonomiska förutsättningarna för renskötseln har förändrats förvärvsarbetar idag de flesta samiska kvinnor, oavsett om de lever i ett renskötarhushåll eller inte. 


Precis som i många andra kulturer betraktas det som omanligt att klaga och prata känslor, vilket kan försvåra för män och pojkar när de behöver söka hjälp för till exempel psykisk ohälsa.


Att bryta med omgivningens förväntningar knutet till kön kan vara svårt, både utifrån direkta reaktioner från andra, men också för att det kan påverka din uppfattning om dig själv. Projektet Queering Sápmi belyste de svårigheter som samiska hbtq-personer kan möta när de kommer ut.



Våld i nära relation

Det saknas kunskap om hur vanligt våld i nära relation är i samiska familjer i Sverige, men vi vet att utslaget på hela landets befolkning har ungefär 15 procent av kvinnorna och fem procent av männen utsatts för fysiskt våld av en partner. Vi vet också att utsatthet för våld har en stark koppling till både psykisk och somatisk ohälsa. 


Nasjonalt kunnskapssenter om vold og trumatisk stress i Norge har intervjuat vårdpersonal om deras erfarenheter av att ställa frågor om våld till samiska kvinnor. I rapporten dras slutsatsen att det kan vara ännu svårare för en samisk kvinna att berätta om våldsutsatthet än för en icke-samisk. Detta beror antagligen dels på ett bristande förtroende för det offentliga, men också på att kvinnorna bedömer att konsekvenserna för hela familjestrukturen kan bli för stora. Normer som säger att kvinnor ska vara starka, tåliga och hålla ihop familjen kan ställa till det för våldsutsatta kvinnor. Detsamma gäller normer som handlar om att saker som uppfattas som privata ska hållas inom familjen.


Skilsmässa

En skilsmässa kan få stora konsekvenser för kvinnor inom rennäringen, åtminstone när mannen är den som i huvudsak arbetar med renarna. Svenska samernas riksförbund har analyserat Sveriges rennäringslag ur ett jämställdhetsperspektiv och kommit fram till att skilsmässa och separation kan drabba kvinnor negativt och få effekter på deras position inom renskötseln.