Källförteckning kapitel 2

• Källor:

  Brännlund, I. (2015). Histories of reindeer husbandry resilience: Land use and social networks of reindeer husbandry in Swedish Sápmi 1740-1920. Umeå: Umeå universitet.

  Elenius, L. (2001). Både finsk och svensk: Modernisering, nationalism och språkförändring i Tornedalen 1850-1939. Diss. Umeå: Kulturgräns norr. URN: urn:nbn:se:umu:diva-36502

  Eriksson, M. (2010). (Re)producing a Periphery: Popular Representations of the Swedish North. Diss. Umeå: Umeå universitet.

  Hansen, L. I. & Olsen, B. (2006). Samernas historia fram till 1750. Stockholm: Liber.

  Huuva, K. & Blind, E. (2016). När jag var åtta år lämnade jag mitt hem och jag har ännu inte kommit tillbaka: Minnesbilder från samernas skoltid. Stockholm: Verbum.

  Lantto, P. (2000). Tiden börjar på nytt: En analys av samernas etnopolitiska mobilisering i Sverige 1900-1950. Diss. Umeå: Umeå universitet. URN: urn:nbn:se:umu:diva-50562

  Lantto, P. (2008). Att det för lapparne skulle vara likgiltigt hvar han flyttade: Tvångsförflyttningar som problemlösning i svensk samepolitik. I Sköld, P. (red.) Människor i norr: Samisk forskning på nya vägar. Umeå: Umeå universitet, ss. 141-166.

  Lantto, P. (2012). Lappväsendet: Tillämpningen av svensk samepolitik 1885-1971. Umeå: Centrum för samisk forskning, Umeå universitet.

  Lindmark, D. (2000). Education and Colonialism : Swedish Schooling Projects in Colonial Areas, 1638-1878. Umeå: Umeå universitet.

  Lindmark, D.  (2006). Pietism and Colonialism: Swedish Schooling in Eighteenth-century Sápmi. Acta Borealia, 23 (2), ss. 116–129. https://doi.org/10.1080/08003830601026800

  Loomba, A. (2007). Colonialism/Post Colonialism. London: Routledge.

  Lundmark, L. (1998). Så länge vi har marker: Samerna och staten under sexhundra år. Stockholm: Rabén Prisma.

  Lundmark, L. (2008). Stulet land : Svensk makt på samisk mark. Stockholm: Ordfront.

  Mörkenstam, U. (1999). Om ”Lapparnes Privilegier”: Föreställningar om samiskhet i svensk samepolitik 1883-1997. Diss. Stockholm: Stockholms universitet.

  Sjögren, D. (2010). Den säkra zonen: Motiv, åtgärdsförslag och verksamhet i den särskiljande utbildningspolitiken för inhemska minoriteter 1913-1962. Umeå: Umeå universitet.

  Sörlin, S. (1988). Framtidslandet: Debatten om norrland och naturresurserna under det industriella genombrottet. Stockholm: Carlssons.

  Össbo, Å. (2014). Nya vatten, dunkla speglingar: Industriell kolonialism genom svensk vattenkraftutbyggnad i renskötselområdet 1910-1968. Diss. Umeå: Umeå universitet.

  
  

  Tips för vidare läsning

  Samiskt informationscentrum (2020). Samer. http://www.samer.se/1001 [2020-03-23]

  Lundmark, L. (2008). Stulet land : Svensk makt på samisk mark. Stockholm: Ordfront.

  Mörkenstam, U. (1999). Om ”Lapparnes Privilegier”: Föreställningar om samiskhet i svensk samepolitik 1883-1997. Diss. Stockholm: Stockholms universitet.

  Hansen, L. I. & Olsen, B. (2006). Samernas historia fram till 1750. Stockholm: Liber.

  Huuva, K. & Blind, E. (2016). När jag var åtta år lämnade jag mitt hem och jag har ännu inte kommit tillbaka: Minnesbilder från samernas skoltid Stockholm: Verbum.