Identitet

I kapitlet Kultur och identitet beskrevs hur den personliga identiteten formas utifrån den kultur man är en del av och de värderingar och normer som finns där. Identiteten kan beskrivas som en kombination av hur vi uppfattar oss själva och hur andra uppfattar oss. Identiteten är inte fastslagen en gång för alla utan förhandlas, förändras och bekräftas hela tiden. Idag beskrivs denna tid som mer krävande för unga människor. Om identiteten tidigare har formats mer i vertikal riktning – av religion, tradition och föräldrar – pågår mycket av identitetsskapandet idag även horisontellt. Unga påverkas i högre grad av andra ungdomar idag jämfört medtidigare. 

 

Beroende på hur den samiska kulturen tar sig uttryck i en ung persons vardag kan den samiska identiteten vara mer eller mindre självklar. En ung person som växer upp med få eller inga samiska kamrater och utan vardaglig tillgång till den samiska kulturen, har andra förutsättningar att utveckla en samisk identitet än en ung person som växer upp med samiska som förstaspråk och på en plats med stor samisk befolkning. En samisk ungdom kan i vissa sammanhang känna stark samhörighet med sin egen urfolkskultur och svagare anknytning till det majoritetssvenska. I andra sammanhang kan anknytningen till det majoritetssvenska kännas stark. 

I filmen berättar Levi Karvonen om sitt beslut att ta tillbaka sitt samiska arv. 

 

Att röra sig mellan samiska och svenska miljöer kan ibland vara svårt. För en elev som gått på sameskola kan det vara tufft att hamna i en vanlig svensk skola. Men att flytta från exempelvis södra Sverige till en ort med tydligare samisk prägel kan också vara svårt. Det kan finnas olika åsikter inom det samiska samhället om vem som är “en riktig same” och att möta dessa åsikter när man är ung kan vara svårt. 

När forskaren Lotta Omma frågade samiska ungdomar om vad de ser som de viktigaste aspekterna av den samiska identiteten svarade en tredjedel "språket och språkets bevarande", och en tredjedel svarade "renskötseln och dess framtid". Dessutom nämndes sammanhållningen och länken till naturen. Svensk lagstiftning utgår från självidentifikationsprincipen - att den som identifierar sig som same också ska anses vara same. 

Vikten av ett samiskt språk

Språket är en nyckel till samisk kultur och samisk identitet. Men för en stor del av det samiska folket har språket gått förlorat som ett resultat av kolonial politik. Särskilt tuff har processen varit i de södra delarna av Sápmi. Samiska barn har enligt barnkonventionen rätt att använda sitt språk, vilket förutsätter stöd från samhället. Detta kan vara i form av modersmålsundervisning men också andra arenor där de samiska språken kan användas och utvecklas.

Att ha förlorat sitt samiska språk – hjärtespråket – kan vara en sorg och många unga föräldrar kämpar därför hårt för att deras barn ska få växa upp som samisktalande. Att bli förälder kan bli ett avstamp för att på olika sätt återerövra det samiska språket. En del väljer att så mycket som möjligt tala samiska hemma med barnen. 

 

Vikten av en samisk gemenskap

Oavsett var man bor är betydelsen av en samisk gemenskap central för möjligheten att utveckla och stärka den samiska identiteten. I den norska rapporten Unge samers psykiske helse jämför en ung tjej Sápmi med Harry Potters magiska värld. Hon beskriver hur den samiska gemenskapen existerar nästan helt dold för människor från majoritetssamhället, eftersom dessa inte känner till den samiska vardagen och gemenskapen i Sápmi. Att ha tillgång till Sápmi kan alltså vara som att ha tillgång till en magisk värld. Att bidra till att skapa arenor där  unga samer kan mötas är ett bra sätt att stärka samiska ungdomar.

 I filmen berättar Levi Karvonen om sin samiska gemenskap.

 

  

"Jag är same, men inte bara..."

Det är viktigt att skapa förståelse för att människor rymmer många sidor – många identiteter om man så vill. Dubbeldiskriminering kan drabba barn och unga som förutom sin samiska identitet också har andra identiteter - kopplade till etnicitet, kön, religion, sexuell läggning, könsidentitet, hudfärg eller funktionsvariation.

I filmen berättar Levi Karvonen om sin erfarenhet av att vara same och hbtqi-person.

 

Lästips!

Moa Åstot Backe har skrivit ungdomsboken Himlabrand, om Ánte som får känslor för Erik.

Boken Queering Sápmi utkom 2013 och innehåller samiska berättelser bortanför normen.