Vad vet vi om unga samers hälsa?

Den befintliga forskningen om unga samers hälsa är begränsad. Psykologen Lotta Omma har undersökt hälsan hos unga samer bosatta i Sveriges fyra nordligaste regioner. Hennes slutsats är att unga samer till största del mår bra. Mer än 90 procent av de tillfrågade unga samerna rapporterade att de mådde bra och 80 procent uppgav att de ofta kände sig lugna och avslappnade. Jämfört med en icke-samisk jämförelsegrupp hade den samiska gruppen en aningen mer positiv självrapporterad hälsa. 

I filmen berättar Anna Edmondsson, från ungdomsorganisationen Sáminuorra, om samiska ungdomars mående. 

 

Utsatthet för diskriminering är negativt för hälsan

Det som utmärker den samiska gruppen i Lotta Ommas forskning är den stora utsattheten för illa-behandling kopplad till etnisk bakgrund. Hälften av respondenterna uppgav att de utsatts för detta. En fjärdedel uppgav att de hade blivit orättvist behandlade av lärare på grund av sin samiska bakgrund, eller att de hade hört sin lärare säga något negativt om samer. Denna grupp rapporterade mer oro och ledsna känslor och uppgav mer sällan att de kände sig lugna och avslappnade. Erfarenhet av diskriminering är särskilt skadligt för hälsan, bland annat eftersom det är oförutsägbart och bortom den utsattes kontroll. I rapporten Unge samers psykiske helse konstateras att mobbning och etnisk diskriminering är den kulturella faktor som mest bidrar till ångest och depression hos samiska ungdomar. 

Sammantaget sätter detta ljuset på vikten av att vårdpersonal har kunskap om hur olika typer av rasism och diskriminering påverkar folkhälsan bland samiska unga.

Historiska trauman

Den koloniala historien har givit upphov till olika typer av trauman, vilket bland annat påverkar tilltron till myndigheter och hälso- och sjukvård. Norsk forskning visar att unga samer återkommande tänker på olika historiska trauman. Till exempel uppger 21 procent av ungdomarna att de dagligen tänker på förlusten av det samiska språket. Över 20 procent uppger att de varje vecka tänker på markförluster och lika många uppger att de varje vecka tänker på förlusten av självrespekt respektive förlusten av kultur. 

Foto: Carl-Johan Utsi

En stark samisk identitet skyddar

En slutsats som dras i både svensk och norsk forskning är att en stark samisk identitet skyddar samiska ungdomar från psykisk ohälsa. Samiska värderingar och institutioner - såsom förmågan att klara sig själv och tillgången till storfamilj och andra sociala nätverk - bidrar till psykisk hälsa hos samiska unga. Samiska ungdomar berättar också att de har en aktiv relation till naturen som bidrar till god fysisk och psykisk hälsa. Relationen till naturen har vanligen etablerats under barndomen med hjälp av föräldrar och andra familjemedlemmar.