Begränsad kunskap

Nästan all forskning som handlar om psykisk ohälsa bland samer är begränsad till den renskötande befolkningen. Detta beror på Sverige saknar register som omfattar etnisk identitet, vilket gör det svårt för forskare att avgränsa den samiska befolkningen. Att vår kunskap är begränsad till renskötande samer betyder därför inte att icke-renskötande samers hälsa liknar majoritetsbefolkningen. Det betyder bara att vi saknar kunskap. 



^{Foto: Carl Johan Utsi}

Psykisk ohälsa bland renskötande samer

Forskning visar att både ångest och depression är vanligare bland renskötande samer än bland övrig norrländsk befolkning. Två av fem manliga renskötare rapporterar klinisk relevant ångeststörning. För  medelålders män (30-49 år) stiger siffran till varannan individ.  Bland övriga norrländska män rapporterar var femte individ ångestproblematik.

Studier visar också på en betydligt högre förekomst av suicidala uttryck (livströtthet, dödsönskningar, självmordstankar och självmordsplaner) hos samiska renskötande män jämfört med en referensgrupp. Detta gäller med undantag för den allvarligaste graden, självmordsförsök, och genomförda självmord. Samma mönster återfinns bland renskötande kvinnor. Var femte vuxen renskötare rapporterar självmordsplaner jämfört med var tionde i en norrländsk referensgrupp.
 
Under åren 1961-2000 dog 50 procent fler renskötande män i självmord jämfört med svenska män. Efter år 2000 finns ingen systematisk kartläggning, vilket innebär att vi saknar kunskap, men vissa indikationer finns på att problemen består.

Psykisk påfrestning

I forskningen beskrivs den psykiska ohälsan bland renskötare som en konsekvens av omfattande psykisk påfrestning. Påfrestningen består bland annat av markkonflikter, rovdjur och rovdjurspolitik, markexploateringar, klimatförändringar, diskriminering,  konkurrens inom näringen, samt låg ekonomisk lönsamhet.

Samtidigt är renskötseln för många en oersättlig del i den samiska identiteten, vilket gör att renskötaren väljer att utstå mycket stora påfrestningar hellre än att lämna renskötseln. Detta återspeglas i förhöjda mängder psykiatriska symtom.

Psykisk ohälsa bland samiska barn och unga vuxna

Psykologen Lotta Omma har forskat om hälsan bland samiska barn och ungdomar.  Hon visar att samiska skolbarn har en lägre hälsorelaterad livskvalitet jämfört med icke-samiska barn. Hon visar också på en tydlig koppling mellan diskriminering och psykisk ohälsa bland unga. Unga vuxna samer som har blivit illabehandlade på grund av sin härkomst rapporterar mer bekymmer, oro, ångest och nedstämdhet jämfört både med andra samiska ungdomar och unga svenskar i norr. Detta inkluderar en mer riskabel alkoholkonsumtion och suicidalitet.

Hälften av unga vuxna som deltog i studien hade erfarenhet av etnisk diskriminering.


I filmen berättar Lotta Omma om risk- och skyddsfaktorer för psykisk ohälsa bland unga som hon har identifierat i sin forskning:
  

  

Alkohol

I forskningen framkommer ingen större skillnad mellan samers och icke-samers alkoholkonsumtion. Enligt en studie uppfyllde närmare hälften av unga samiska män  kriterierna för skadlig alkoholkonsumtion. Siffrorna skiljde sig inte från en norrländsk referenspopulation. Färre samiska unga kvinnor än icke-samiska redovisar en skadlig alkoholkonsumtion .

En annan studie visar att det finns fler absolutister bland de renskötande männen, men också fler som dricker skadligt mycket.